Bakgrund Extremt prematura barn har svårt att tillgodogöra sig näring på grund av att mag- tarmkanalen är omogen. Barnen har hög risk för undernäring och tillväxthämning är vanligt. Nutritionen måste därför optimeras och vara individuellt anpassad efter varje barns behov. För att nå de uppskattade näringsbehoven och möjliggöra att den fetala tillväxten efterföljs är det nödvändigt att berika den enterala nutritionen.Syfte Att undersöka näringsintaget mellan två års-kohorter av Extremt prematura barn och jämföra näringsintaget med uppskattat näringsbehov samt undersöka om ändrade nutritionsregimer påverkat viktutveckling. Sekundärt undersöktes förekomst av nekrotiserande enterokolit (NEC). Metod En retrospektiv observationsstudie av Extremt prematura barn (<27 gestationsveckor) födda under 2006 respektive 2011.

Målet med uppfödningen av prematura barn är att efterlikna den intrauterina tillväxten. God nutrition är grunden för optimal utveckling för barnet på kort och lång sikt. Syftet med studien var att undersöka viktutvecklingen hos barn födda i gestationsvecka 33, avseende tillväxt i förhållande till förväntad intrauterin tillväxt, fram till beräknad fullgången tid. Studien genomfördes med en retrospektiv design, där 12 journaler granskades. Kvantitativa variabler har identifierats och analyserats.

I Sverige sker cirka 2500 transporter av nyfödda barn varje år. Socialstyrelsen publicerade i slutet av år 2013 en ny vägledning ?Vård av extremt tidigt födda barn?. Ett av de områden som har prioriterats är neonatala transporter. Betydelsen av en väl fungerande transportorganisation är nödvändig för att skapa en säker och jämlik vård för denna patientgrupp.

Bakgrund: Allt fler prematura barn överlever. En trygg anknytning är positivt för barnets utveckling både fysiskt och socialt.Syfte: Syftet med studien var att beskriva anknytning mellan föräldrar och prematura barn samt sjuksköterskans betydelse vid anknytning. Syftet var även att granska kvalitén gällande datainsamlingsmetod i de valda artiklarna.Metod: En beskrivande litteraturstudie som är baserad på 14 artiklar, varav hälften var kvantitativa och hälften kvalitativa. Artiklarna är sökta och påträffade i databaserna PubMed och Cinahl. Analys av artiklarnas resultat ledde fram till fem rubriker.

ROP undersökningen har visat sig vara en stressande och smärtsam undersökning för det prematura barnet. Vid ROP-undersökning är det barnsjuksköterskan som ansvarar för omvårdnaden om det prematura barnet på neonatalavdelning. Inga publicerande studier har identifierats inom området där sjuksköterskors upplevelser är beskrivna i samband med en ROP-undersökning. Suftet med pilotstudien var att belysa barnsjuksköterskors upplevelser i samband med ROP-undersökningar på prematura barn födda innan gestationsvecka 32. Pilotstudien har en kvalitativ deskreptiv design med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod.

Syftet med denna studie var att beskriva vilka metoder som användes på en neonatalavdelning för att främja amningen hos prematura barn. Arbetet är en systematisk litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar användes. Litteratursökningen gjordes i databaserna Blackwell Synergy, CINAHL, Elin@dalarna, PubMed och Medline. Litteraturgenomgången visade att det fanns ett flertal metoder för att främja amning av prematura barn på neonatalavdelningen. Föräldrarna behöver få hjälp av personalen att skapa sociala band till sitt barn och med att förstå att det är dem som är av största betydelse för barnet.

SammanfattningBakgrund: Kängurumetoden, kangaroo care (KC) som innebär att barnet ligger hud-mot-hud med sin förälder eller anhörig, används i nästan hela Skandinavien sedan tidigt 1990-tal. Kängurumetoden har även använts på prematura barn och barn med låg födelsevikt som en viktig del i behandlingen. Sjuksköterskornas roll i denna behandling är att informera och lära föräldrarna om metoden och sedan övervaka barnet under hud-mot-hud kontakten.Syfte: Syftet var att beskriva kängurumetodens påverkan på prematura barn och barn med födelsevikt under 2000g.Metod: Beskrivande allmän litteraturstudie med systematisk sökning.Resultat: Ett positivt resultat, hos barn som mottog KC, visades vad gäller tillväxt, nervsystemets utveckling, hållande av temperatur, matning, interaktion, gråt vid smärta samt morbiditet och mortalitet. Hjärtfrekvens och saturation påverkades inte alls eller negativt i jämförelse med de barn som inte fick KC. De olika studierna visade olika resultat vad gällde påverkan på andningen samt utveckling och inlärningSlutsats: Hur barnet påverkas av KC är individuellt och beror på barnets utgångsläge, men det ger en större förekomst av positiva effekter än negativa effekter då den används på prematura barn..

Denna kvalitativa studie handlar om svårigheter för extremt tidigt födda barn att planera, organisera och genomföra individuellt skolarbete. Ambitionen med denna c-uppsats har varit att försöka ta reda på om mycket tidigt födda barn p g a sin extrema prematur kan få skador på hjärnan som påverkar barnets exekutiva förmågor. Ambitionen har också varit att försöka analysera hur skolan kan bemöta detta på ett för barnet utvecklande sätt i integrering med övriga barn.Vi har ställt våra frågor mot litteraturen inom forskningsområdet om extremt tidigt födda barn samt kompletterat med en kvalitativ intervju med en inom ämnet berörd läkare. Vi har följt vetenskapsrådets forskningsetiska principer när vi gjort intervjun. Utifrån materialet har vi undersökt om vi kan komma fram till resultat som ger svar på våra frågeställningar.

Bakgrund: Få ett prematurt barn kan vara en oförutsedd händelse. Den första kontakten mellan föräldrar och barn var ett viktigt moment för barnets utveckling. När prematura barn kommer till neonatalavdelningen och läggs i en kuvös kan kontakt och närhet mellan barn och föräldrar störas. Syfte: Belysa föräldrars upplevelser av närhet i relation till sitt prematura barn. Metod: En litteraturstudie på artiklarna som är genomförda med kvalitativ ansats.

Forskning om smärta hos barn började ta fart i mitten på 1980-talet. Innan dess fanns uppfattningar av att barn inte upplevde smärta. Resultatet av denna forskning, som fortfarande pågår, har långsamt implementerats i praktiken. Först på 1990-talet omsattes dessa resultat i praktiken, av att barn ändå kunde känna smärta. Vårdpersonal fick en ökad medvetenhet om smärta och smärtskattning hos barn.

Bakgrund: Få ett prematurt barn kan vara en oförutsedd händelse. Den första kontakten mellan föräldrar och barn var ett viktigt moment för barnets utveckling. När prematura barn kommer till neonatalavdelningen och läggs i en kuvös kan kontakt och närhet mellan barn och föräldrar störas. Syfte: Belysa föräldrars upplevelser av närhet i relation till sitt prematura barn. Metod: En litteraturstudie på artiklarna som är genomförda med kvalitativ ansats.

Att bli förälder till ett prematurt barn innebär en stor omställning för hela familjen. I dag försöker man ge en familjefokuserad omvårdnad där föräldrarna tidigt involveras. Kängurumetoden används som en omvårdnadsåtgärd där man bland annat försöker stärka anknytningsrelationen mellan barn och föräldrar. De redan utförda forskningsresultaten som finns publicerade om kängurumetoden är mest inriktade på hur föräldrarna knyter an till sitt barn samt hur säker den är att använda för barnet rent fysiologiskt. Det finns dock lite publicerat och sammanställt om hur kängurumetoden påverkar prematura barn samt föräldrarnas upplevelser av att hålla sina barn i känguruposition.

På intensivvårdsavdelningar för vuxna och prematura barn runt om i världen vårdas många människor nedsövda, sederade eller av andra orsaker oförmögna att uttrycka sina behov via verbal kommunikation. I dessa specifika fall måste sjuksköterskan finna andra sätt att kommunicera med patienterna, oavsett ålder och sjukdomstillstånd. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva vilka faktorer som hämmade eller stimulerade kommunikationen med patienter som inte kunde kommunicera verbalt. Studien genomfördes med en metod för systematiska litteraturöversikter och med en deduktiv ansats utifrån förutbestämda frågeställningar. Frågeställningarna fokuserar på kommunikation med prematura barn och sederade/intuberade vuxna samt likheter och skillnader mellan de båda grupperna.

Med denna uppsats ville vi undersöka hur socionomstudenterna på termin 4 i Göteborg ser på extremt tatuerade människor samt hur extremt tatuerade ser på sig själva. I studien har vi gjort fem semikonstruerade intervjuer med extremt tatuerade personer och 55 enkäter medsocionomstudenter. Vi har jämfört resultaten och den insamlade empirin analyseras utifrånGoffmans perspektiv på roller och stigma samt med teorier om fördomar och hur utseendepåverkar interaktion.Vi har bland annat funnit följande:- Extremt tatuerade blir tillskrivna egenskaper och kategoriserade utifrån sitt utseende.- Socionomstudenter kategoriserar människor utifrån utseende och tillskriver demfelaktiga egenskaper.- Att de extremt tatuerade inte upplever sig bli dåligt bemötta av människor i samhället,men utav några av institutionerna i samhället.".

Barn som föds extremt prematurt (i gestationsvecka 22-27) löper ökad risk för bland annat neurologiska, beteendemässiga samt kognitiva svårigheter. Huvudsyftet med studien var att undersöka indikation på ADHD-problematik hos sexåriga barn födda extremt prematurt (n=40) i jämförelse med en matchad kontrollgrupp födda efter fullgången graviditet (n=40). För att uppnå syftet jämfördes utfallet på Brown ADD Scales. Resultaten visar att det finns signifikanta skillnader mellan grupperna på testets samtliga åtta kluster där barnen födda extremt prematurt uppvisar större problematik än kontrollgruppen. De extremt prematurt födda barnen som grupp överstiger inte det gränsvärde som indikerar behov av vidare utredning kring ADHD.